Nödrop från en tonårsmamma

Av Jesper Juul

Pappan klarar inte av tonårsproblemen. Hur skall mamman klara av det?

FRÅGA:
Jag och min man läser ofta din spalt i A-magasinet. Under barnens uppväxt har jag också haft mycket nytta av dina böcker. Min man läser aldrig böcker om barnpsykologi eller barnuppfostran men han tycker desto mer. När barnen var små samarbetade vi rätt så bra. Nu har de blivit tonåringar och vi står inför stora problem. Det är inte lätt att veta hur man skall förhålla sig till barnens pubertet som ju ofta sammanfaller med ens egen ”mitt-i-livet-kris” eller övergångsålder. Vi, inte minst tonåringen själv, upplever alltihop som en stor utmaning. Jag är mycket oenig med min man. Han reagerar med ilska, frustration och förakt samtidigt som han tar allting personligt och blir sårad av barnens beteenden och reaktioner.
Han hotar till exempel med att dra in julklapparna om inte läxorna blir gjorda eller rummet inte städas. Konflikter, utskällningar och raseriutbrott präglar vår vardag.

Jag oroar mig för vad detta, att bli utskälld för att vara lata, odugliga och fåfänga, gör med barnens självkänsla. Det gynnar inte barnens relation till sin pappa. Han förlorar dem helt enkelt. Vår parrelation mår inte heller bra av detta eftersom han blir rasande varje gång jag försöker ta upp ämnet. Eftersom min man, i likhet med många andra män, inte läser självhjälpsböcker hoppas jag du kan ta upp detta.

SVAR:

Det vill jag gärna. Eftersom jag har begränsat skrivutrymme och ditt brev innehåller flera viktiga problemställningar begränsar jag mitt svar till dem jag anser mest centrala.

Jag kan verkligen förstå att du är rädd för vad din mans förhållningssätt och många vulkanutbrott kan göra med barnen självbild och självkänsla. Men det mest akuta problemet just nu är hur din mans självbild påverkas av att ha tonåringar. Det är tydligt att han är hjälplös och frustrerad över att hans åsikter och metoder inte vinner gehör och att han dessutom är beredd att ge resten av familjen skulden för sina egna tillkortakommanden. Det gör det svårt för er. Men kanske är det värst för honom själv när det nu har gått så långt att han antingen kommer att tappa ansiktet eller den goda relationen till dig och barnen. Han försöker, efter bästa förmåga, att vara en god far utan att lyckas. Det blir ensamt och det gör ont!

Många människor förmår bara förhålla sig till sin egen smärta genom att lägga den på andra och det är viktigt för dig som partner att veta att han, trots massiv kritik mot dig och barnen, är mest kritisk mot sig själv. Han är det på goda grunder. Men det hjälper ju vare sig honom eller er om han inte är villig att ta en närmare titt på dem.

Det handlar inte om huruvida din man läser böcker eller ej och inte heller om vad som är rätt eller fel för tonåringar. Det handlar om hur han förhåller sig till de människor som (fortfarande) älskar honom och som han älskar. Om jag var du skulle jag använda min kraft på att komma till tals med honom även om det just nu verkar hopplöst.
En gång skrev jag en slags manual för föräldrar i den här situationen och det är nog det bästa jag kan erbjuda just nu.

När tonårsföräldrar är oeniga
Oenighet och konflikter angående de värderingar, ramar och regler som föräldrar anser skall tillvarata tonåringens utveckling och välmående hör till vardagen och kräver ungefär detsamma av föräldrarna som tidigare konflikter gjort och senare konflikter kommer att göra.

Ställ följande fråga till dig själv
Handlar detta om våra barns välmående? Eller är det ”bara” en gamma konflikt mellan de vuxna som plötsligt blir tydlig? (Om du svarar bekräftande på den sista frågan är det självfallet den konflikten som skall hanteras utan tonåringen som huvudtema). Om det faktiskt handlar om tonåringens välmående kan du skriva en lista med motiveringar.

Det är viktigt att båda föräldrarna står för att de är oeniga och lämnar tanken på att de inte borde vara i konflikt med varandra. Deras halvvuxna barn lever i en familj där de vuxna är oeniga i centrala frågor. Om konflikten på allvar går ut över parrelationen tar barnen skada.

Lägg konflikten på bordet inför tonåringen och säg exempelvis: ” Vi är väldigt oeniga om detta och vi skulle båda önska att vi kunde bli eniga. Vi kommer att använda de kommande två veckorna till att prata om detta och sen får du veta resultatet.” Själva förhandlingen sker stegvis

1. Första dagen får den ena parten ca en halvtimme på sig att lägga fram sina synpunkter och förklara varför det är så viktigt för honom/henne. Den andra får endast ställa klargörande frågor. När halvtimmen är slut skall den som lyssnat förmedla essensen av det han/hon hört. När det är bekräftat talas det inte mer om saken den dagen.

2. Ett eller två dygn senare är det den andres tur.

3. Efter ytterligare några dagar skall tonåringen bjudas in till samtalen. Till en början återger varje förälder lojalt den andres synpunkter och bjuder sen in tonåringen att berätta om sin syn på saken. Hjälp tonåringen med att bli så klar och tydlig som möjligt och verkligen få sagt det han/hon vill. Det tonåringen säger skall varken diskuteras eller bedömas. Det skall bli lyssnat på och tas på allvar. Det handlar aldrig om att få rätt men alltid om att ta hand om relationerna i familjen.

4. En eller två dagar senare sätter de vuxna sig tillsammans och berättar för varandra hur de nu förhåller sig till konflikter och till den andres syn på saken. Om parterna står kvar på samma plats som innan är det ofta en bra idé att ge makten till den minst inskränkande, men inte alltid.

5. Alla parter möts och föräldrarna meddelar ungdomen vad de kommit fram till. Om de vuxna har enats om något som ligger långt ifrån tonåringens önskemål får de förbereda sig på att under en tid bli impopulära. Det är inte farligt. Om föräldrarna fortsätter att vara oeniga och inte kan ”tala med en röst” framför de varsitt budskap och tillägger sen: Vi kan inte enas i det här ämnet och inte heller om vad som fortsättningsvis ska gälla i den här frågan. Det är tyvärr så det ligger till och därför måste du själv ta ansvar för dina beslut.

Text Jesper Juul www.Family-Lab.se
Översättning Kerstin Svart Eriksson


Aktuella YrkesUtbildningar


Stockholm 25e januari 2018 Familjehandledare 2 månader 8 utbildningsdagar

Göteborg 6e mars 2018 Föräldracoach. Ett år halvdistans, 16 utbildningsdagar.

Stockholm 17e sept 2018 Föräldracoach. Ett år halvdistans, 16 utbildningsdagar

Göteborg 11e oktober 2018 Familjehandledare 2 månader 8 utbildningsdagar

International Family-Lab Education. 7 days plus supervision. Gothenburg 12th November 2018


Utbildningar i relationskompetens - Bättre relationer för en bättre värld !

Artiklar av Jesper Juul