Forskning
Family-Labs (Jesper Juuls) relationella syn på samspelet mellan barn och föräldrar är baserat på grundforskning snarare än på metodforskning. Man finner stöd för Jesper Juuls begrepp inom exempelvis:

-Hjärnforskning – exempelvis Antonio Damasio; intellekt och känsla samverkar i den mänskliga beslutsprocessen. Nyligen fick psykologen Kahneman noblepriset för sina upptäckter inom området.

-Den plastiska hjärnan – hur hjärnan utvecklas under hela livsspannet i samspel med omvärlden och både inre och yttre faktorer

-Arbetslivsforskning – studier av vad som krävs för att en människa ska lyckas i sitt arbete, inte bara IQ utan även EQ

-Spädbarnsforskning – grundforskning där man sett hur tydligt spädbarn visar sin kompetens; exvis : Trevarthen, Emde, Stern, Zeanah, Brazelton m.fl.

-Anknytningsteori – Bowlby, Ainsworth, Main, Hesse mfl. Forskning och kliniskt arbete kring mentalisering; Peter Fonagy, Anthony, Bateman m.fl.

-Palo Alto-gruppen – familjeterapeutiska teorier, ”andra gradens lösning” – Paul Watzlawick m kollegor

-Resiliensforskning – Emmy Werner, longitudinella studier av risk/skyddsfaktorer

-Affektforskning – känslors betydelse för vårt handlande; Tomkins, Ekman m.fl.

Exempel på personer vars arbete och forskning ger en grund för både teori och praktiskt arbete med Family-Lab och Jesper Juuls tankegångar.




Länk Läs som PDF
Text framtagen av Catarina Furmark Family-Lab

Exempel på personer vars arbete och forskning ger en grund för både teori och
praktiskt arbete med dialogbaserat föräldraskap och Jesper Juuls tankegångar:


1) Professor Dr Daniel N. Stern utgör med sin spädbarnsforskning en
av grundvalarna för boken " Ditt kompetenta barn” av Jesper Juul. Stern föddes 1934,
är amerikansk psykiater och psykoterapeut och en av de främsta forskarna inom
självpsykologin. Han är främst inspirerad av Heinz Kohut. Stern är mycket empirisk
och hans teori bygger på experiment som han själv har utformat och genomfört, främst
på småbarn. Något som utmärker Stern är att han anser att spädbarn redan från födseln
är kapabla till självständigt tänkande och har en fri vilja och redan från födseln deltar i
sociala samspel. Detta märks, enligt Stern (mfl), bland annat genom spädbarns
styrning av blicken, med vilken barnet själv kan söka kontakt eller avsluta ett samspel.

Stern har skrivit en rad böcker, bland annat ”Ett litet barns dagbok”, ”Spädbarnets
interpersonella värld”, ”En mor blir till”. ”Moderskapskonstellationen” och
”Ögonblickets psykologi”.

Stern är hedersprofessor vid en rad universitet och du kan läsa mer om Stern här
(engelsk text): [länka till en pop-up ruta med stern.doc] eller se Stern ”live” genom att
beställa en video här: [länk till http://www.waageproductions.com/stern/]

2) Systemterapeuten Peter Lang är ansvarig och en av grundarna för utbildningsinstitutet
KCC International i London. Peter Lang är internationellt renommerad och har
bidragit till tankarna bakom dialogbaserat förhållningssätt med sin kompetens och
med erfarenheten av arbetet med familjer, grupper, individer och nätverk. Han arbetar
med kreativa och etiska metoder och hans utbildningar finns även i Sverige.

För mer information om KCC och Peter Lang, se KCC:s hemsida [lägg länk till
http://www.kcc-international.com/]. Beställ video med samtal mellan Jesper Juul och
Peter Lang här: [länka till http://www.waageproductions.com/invitations/]

3) Psykologen och psykoanalytikern Peter Fonagy är en internationell auktoritet både
inom anknytningsteori och inom psykoanalys. Även han har bidragit till
tankegångarna bakom dialogbaserat förhållningssätt genom sitt arbete, där han har
riktat fokus på familjen i sin helhet, och inte enbart på barnet som "symtombärare".

Peter Fonagy har också forskat och skrivit mycket om behandling för personer med
borderline-problematik. Han har bland annat skrivit böckerna ”Anknytningsteori och
psykoanalys” samt, tillsammans med Bateman ”Mentalization-Based Treatment for
Borderline Personality Disorder: A Practical Guide” .

Läs mer om Peter Fonagy (engelsk text) här: [länka till en pop-up ruta med
fonagy.doc]. Du kan läsa mer om mentalisering på en sida av MBT-teamet i Huddinge
för personer som är intresserade av borderline personlighetsstörning, mentalisering
och mentaliseringsbaserad terapi på MBT-Sveriges hemsida [lägg länk till
http://www.mbtsverige.se/].

4) Professor Dr Paul Watzlawick och hans kolleger från den sk. Palo Alto-gruppen (t. ex.
Virginia Satir och John H. Weakland) har influerat Jesper Juul med sina ur praktiken
grundade teorier om kommunikation. Till exempel menar de, att våra implicita och
oreflekterade perspektiv styr vår uppmärksamhet på vad vi fokuserar på i en viss
situation. I praktiken betyder det att människan i nya situationer bara kommer att se
det förväntade, eller det som är möjligt att se utifrån det egna perspektivet. Analysen
och problemlösningen, både i personliga och professionella relationer, blir därefter.
”Det blir bara mer av samma”, säger Watzlawick (1974) om denna typ av
problemlösning, som han kallar ”lösning av första graden”. Enligt Watzlawicks teori
måste vi ta ett nytt perspektiv för att hitta lösningar på gamla problem, lösningar på en
annan, strukturell, nivå, en ”andra gradens lösning”.

Han talar också om kvaliteten på våra inbördes förhållanden, och menar att själva
kvaliteten, atmosfären, i vår familj och i våra relationer, är överordnad innehållet. Ett
exempel är, om stämningen runt middagsbordet i en familj är dålig, så spelar det ingen
roll vad föräldrarna försöker säga, utan barnen (och de vuxna) kommer att handla
utifrån det icke-sagda, atmosfären, snarare än det uttalade, orden.

Watzlawick var en av de mest inflytelserika personerna på det amerikanska intstitutet
”Mental Research Institute”, för mer information läs här: [länk till
http://www.mri.org/]. Läs mer om Paul Watzlawick här (engelsk text): [länk till
http://en.wikipedia.org/wiki/Watzlawick]. Här kan du få mer information om Palo
Alto och Watzlawick: [länk till http://www.colorado.edu/communication/metadiscourses/Theory/watzlawick/].

5) Neuropsykologiska fynd i modern hjärnforskning styrker
också den de erfarenheter som Jesper Juul och hans kollegor på Kemplerinstitutet i
Danmark gjort i sitt praktiska arbete. Bland annat visar den forskning som tyskarna
Dr. Gerald Huether (neurobiolog vid bland annat Göttingens och
Mannheim/Heidelbergs universitet) och Professor Dr Joachim Bauer bedrivit, precis
som Watzlawick och hans kollegors, att kvaliteten på relationen barn-föräldrar är
avgörande för hur relationen utformas. Hjärnforskaren Hüther skriver följande som
kommentar till Juuls tyska bok ”Was Familien trägt” (ung. ”Vad familjer behöver”):
”Om det lyckas för föräldrar, att omsätta i praktiken det som Juul betonar i sin bok, så
innebär det inte bara att föräldrar och barn blir lyckligare. Det innebär också att
nätverk och synapser i barnets hjärna minst fördubblas. Garanterat!”.

Det finns en rad andra forskare som också betonat samspelets betydelse för barns
kognitiva och emotionella utveckling, några välkända är John Bowlby, Mary
Ainsworth, Mary Main m.fl. I Sverige finns t. ex. David & Martin Ingvar, Hugo
Lagercrantz samt Pia Risholm Mothander och Anders Broberg. Se till exempel
böckerna om Anknytningsteori:

Läs mer om Pia Risholm Mothanders forskning här [länk till
http://fmp.psychology.su.se/FMPro?-db=ar&-lay=detalj&-format=ar_sok_svar.html&max=5&-op=eq&specid=prm&-Find].

6)Professor Dr. Remo Largo har lett avdelningen för ”Växande och utveckling” på
barnsjukhuset i Zürich i mer än trettio år. Med sitt team har han bedrivit longitudinell
forskning och de har kunnat visa hur avgörande barns goda självkänsla är för hur barn
mår. Arbetet med att bevara och stärka barnets självkänsla är avgörande för att barnet
ska få en sund tillväxt. Självkänsla är ett nyckelbegrepp inom Dialogbaserat
föräldraskap.

7) Berit Bae är professor vid Oslo universitet och har forskat och undervisat om små
barns fostran i över 30 år. I sitt arbete tar hon bland annat upp vuxnas definitionsmakt
och barns självupplevelse. Tillsammans med J. Waastad har hon skrivit boken
”Erkjennelse og anerkjennelse - Perspektiv på relasjoner”. I sin doktorsavhandling
”Dialoger mellom førskolelærer og barn - en beskrivende og fortolkende studie”, som
även kan beställas som bok, (läs mer här [lägg länk till avhandlingens abstract:
http://www.uv.uio.no/forsk/disputaser/gamledisp/BeritBaesammendrag.html]) har Bae
studerat samspelsprocesser mellan vuxna och barn. För mer information se t. ex. denna
pdf-fil [länka till http://www.uis.no/getfile.php/Fleks/Berit%20Bae.pdf] eller hennes
artikel ”Voksnes definitionsmagt og børns selvoplevelse” i tidsskriften ”Social Kritik”
från 1996, nr 47, s. 6-21.

Annette Emilsson har doktorerat i Göteborg med Berit Bae som opponent, hennes
avhandling heter ”Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan”. Hon har också tittat på
samspelsprocesser och makthierarkier och analyserat dessa. Ur sammanfattningen:
”Analysen genererade tio värden av omsorgsetisk, demokratisk eller disciplinerande
karaktär. Värdena kommunicerades på olika sätt och kommunikationens vad-aspekt
tolkades hänga samman med dess hur-aspekt, d.v.s. hur läraren kommunicerade med
barnen fick konsekvenser för vad som blev möjligt att kommunicera. De
fostransaspekter som genom avhandlingens tre studier har framträtt som centrala för
att hierarkiska maktstrukturer mellan lärare och barn ska rubbas är: närmandet av
barns perspektiv, emotionell närvaro samt lekfullhet. När dessa aspekter genomsyrar
kommunikationen förefaller det som om lärare och barn möts i samförstånd där en
verklighet blir möjlig för dem att dela. Teoretiskt faller dessa aspekter inom ramen för
kommunikativt handlande och kan bidra till förståelse för vad teorin kan innebära i
kommunikationen med de yngsta barnen i utbildningssystemet.” Läs en intervju i
tidningen Skolporten med Emilsson här [lägg länk till
http://www.skolporten.com/art.aspx?id=31zqe]. Avhandlingen kan beställas från
Göteborgs universitet.

8) Dr Anne-Lise Løvlie Schibbye, född 23 juni 1932, har
arbetat vid Psykologiska institutionen på universitetet i Oslo (UiO) där hon
kombinerat forskning, undervisning och kliniskt arbete (patientbehandlingar) i mer än
trettio år. Hon har intresserat sig för vad som förstärker och försvagar relationer. Hon
har också pekat på värdet av att kunna skilja på egna känslor och behov, och kraven vi
möter från omvärlden. Termer som avgränsning och reflektion är för henne nyckelord
i denna process. Hon har skrivit boken ”Relationer – ett dialektiskt perspektiv” (2002),
som bland annat handlar om partnerval, samt boken ”Livsmedvetenhet: om att vara
närvarande till sitt eget liv” (2006).

Hon har också medverkat i en antologi av Jacobsen, ”Refleksive laereprocesser” med
kapitlet ”Fra begrensning til avgrensning: synspunkter på grensesetting og barns
utvikling af selvrefleksjon” från 2005.

9) Margareta Berg Brodén, svensk psykolog, med lång erfarenhet av arbete med
föräldra-barn-samspel, arbetar på Viktoriagården i Malmö med små barn och deras
föräldrar. Hon har bland annat skrivit boken ”Mor och barn i ingenmansland" och
sätter fingret på kärnpunkten när hon skriver: ”Kanske hade vi fel, och barn verkligen
är behöriga”.

10) Dion Sommer är professor i psykologi vid Aarhus universitet och har forskat på
bred front om barns uppväxtvillkor i det moderna samhället, de senaste åren med
speciellt fokus på kultur, vardagsliv och barnets sociala kompetens. Han har gett ut en
rad artiklar och böcker (för en lista, se här [länka till
http://person.au.dk/da/dion@psy.au.dk/pub]) och i boken ”Barndomspsykologiska
fasetter”, presenteras en väsentlig del av hans senaste forskning. Boken berör teorier
inom utvecklingspsykologi, socialiseringsteori, relationen mellan vuxna och barn,
faderskapet, barns umgängesmönster m.m.

11) Emmy Werner, utvecklingspsykolog utbildad vid universitetet i Nebraska och numer professor emeritus vid universitetet i Davis, Kalifornien, har i sin forskning kunnat visa på vad barn behöver för att växa upp på ett tillräckligt bra sätt: trygga,
beständiga relationer. Hon är mest känd för sin utvecklingsforskning från Kuai, en ö i
Hawaii-gruppen, där hon undersökte alla 700 barn födda på ön år 1955 för att se vilka
risk- och friskfaktorer som fanns. Under fyrtio år ledde hon den sk. Kauai-studien som
initierades för att undersöka den långsiktiga utvecklingen hos barn som kunde ha fått
skador på hjärnan i samband med sin födelse.

De flesta barnen växte upp under fattiga förhållanden. Föräldrarna var lågutbildade
arbetare och mödrarna hade inte fullföljt sin skolutbildning. Det visade sig att ungefär
en tredjedel hade en ökad risk för att utveckla barnpsykiatriska symtom. Dels för att de
hade den tidigare nämnda typen av perinatala (vid tiden för födelsen) skador, dels för
att deras familjeförhållanden och socio-ekonomiska situation var ovanligt
handikappande. Forskarna märkte till sin förvåning att c:a 30 % av dessa högriskbarn
trots allt utvecklades mycket positivt. Werner fokuserade då sitt intresse på att försöka
förstå varför dessa barn klarade sig, mot alla odds. Hennes epokgörande studier har
kartlagt flera sådana stressmotståndskraftskapande faktorer.

Hennes mest oväntade fynd var att barn som hade haft någon person i sin närhet,
mormor, morfar, faster, barnvakt som kunnat ge hopp och vara en positiv del av
barnens liv, klarade sig bättre än andra barn.

Läs mer om Emmy Werner här (engelsk text) [länka till werner.doc i ett pop-up
fönster] eller här på universitetet i Davis’ hemsida [länka till
http://hcd.ucdavis.edu/faculty/webpages/werner/].